På långresa med hund och katt genom Europa

img_0163

Nu har jag inte haft tillgång till internet på över en vecka för vi har varit på resa med husbil ner genom Europa.
Vi åker sällan husbil på sommarn eftersom de flesta av oss har päls.
Det blir höst och vår som vi kan resa i hygglig temperatur och då har vi begränsat med tid. Det brukar bli över en helg eller max från fredag till söndag veckan därpå vi kan vara borta, så aktionsradien brukar därmed också bli ganska begränsad. Men denna gång lade vi spiken i botten och hann geografiskt mycket långt.
Det blev totalt nästan 600 mil genom ett Europa med alldeles lagom sommarvärme.🙂

img_0068

Trots att vi noggrant i förväg hade prickat in ställ och  campingplatser med wifi där vi planerade att stanna utmed vår färdväg, så struntade vi i wifi och åkte istället in och rastade eller övernattade där det passade oss, och inte en enda gång blev det på en campingplats! Det är väl det det som är meningen med husbil? Att man klarar sig utan campingplatser?🙂

Det gick utmärkt att laga mat, diska och duscha i bilen. På ett kick torkade sedan handdukarna i solen på instrumentbrädan (även en blus som jag tvättade i handfatet på husbilstoan). Att fylla på vatten var inga problem i Frankrike och att tömma gråvatten fanns det anordningar för på snart sagt varenda autopista i Spanien.

img_0283-kopiaSiamesen solar medans handdukar och tvätt torkar! 

Vi åkte hela tiden på betalvägar genom Frankrike och Spanien. Det var mycket dyrt men otroligt fina och snabba vägar med all tänkbar service. Om vi inte hade åkt på betalvägar så hade vi inte varit hemma ännu.(kanske först nästa månad) Det är fullständigt hopplöst med alla rondeller man byggt och trafikstockningar och trafikljus i alla byar man tvingas passera, snittfarten hamnar lätt på 40-50 km i timmen ( inget alternativ således om man vill komma nån vart!).
Nu snittade vi 100 km/tim och njöt av de underbart fina motorvägarna,
speciellt i södra Frankrike!

Tidigare då vi hade vår lilla franska husvagn  Eriba Puck åkte vi mycket i Frankrike. (varje år faktiskt!) Fransmännen är så fiffiga av sig! Den  pyttelilla husvagnens mått är gjorda så att den inte kostar något extra på de fina franska betalmotorvägarna, man betalar bara för personbil klass 1. Nu med husbil får man räkna med att det kostar ungefär detsamma per mil som bränslet gör, alltså 10-15 kr extra per mil att färdas på dom franska motorvägarna + lite extra för vissa broar och tunnlar.

Alla djuren trivs bra i husbilen och uppskatter den täta samvaron det blir i en husbil. Alla tar det lugnt under färd och sover mest.

Sofie kollar då och då var vi är, ställer sig kanske den klassiska frågan
”vilket land, vilken valuta?”😉.

img_0292Afghanhunden är en van resenär, hon har korsat många landgränser vid det här laget!

img_0285

img_0286

img_0293

img_0318Tazyn Klara är en bra ”bilhund” hon relaxar medans milen rullar!

img_0319Relaxar gör även Siamesen otroligt nog!

Om detta och resan i övrigt får jag återkomma till när jag har sorterat bilder och intryck.

Just nu är vi lite trötta men glada över att vara hemma hos Kalle igen!.🙂

Siamesen alltid vid min sida…

img_9862

Igår kväll försökte jag sy lite. Jag skriver försökte för Håkan vill inte att jag syr.
Han försöker tränga sig upp på tyget jag syr, lägga sig i mitt blickfång.
Eller i mitt knä mellan mig och symaskinen.

Då jag säger No! No! och föser ner honom, så sätter han sig vid mina fötter och kurar och väntar på att jag ska ägna mig åt honom istället.
Han kan sitta så hur länge som helst och vänta. Men jag tycker så synd om honom när han sitter sådär, alldeles tyst och bara väntar.
Han vill ju bara vara tillsammans!

Ibland ber jag husse ta hand om honom medans jag gör det jag måste.
Då jamar han högt för att få komma till det rum där jag är, och försöker öppna dörren. Nu tänker man kanske att han får väl vänja sig, eller fokusera på någon annan när jag inte har tid. Men en siames vet vad den vill och talar om det.

Förut lekte han mycket med Klara. Hon var svag för hans inviter till lek och brukade också själv bjuda Håkan till lek.
Men Klara har blivit vuxen nu och är inte längre så intresserad av lek.
Och Kalle och Sofie har egentligen aldrig velat leka med Håkan.
Kanske för att dom i honom ser den gamle siamesen Bruno som var 15 år och inte så road av lek? Dom förväntar sig att han ska vara precis likadan som ”förr” och beter sig själva så mot Håkan som dom gjorde mot Bruno.
Lugnt och sansat med respekt och kärlek, men inte lek.
Stackars Håkan, dom beter sig som vore han gammal fast han är ung!

Jag leker med honom varje dag och det är samma lek varje gång, för så vill han ha det, nej kväver. Han leder mig dit där jag har gömt leksaken, för han vet precis var den är
och det ska vara just den leksaken.

img_9850

img_9858

img_9855

Den hade han med sig redan i flytten. Den är härjad nu efter mycket lek och jag har fått ersätta de flesta ursprungliga fjädrarna med fasanfjädrar.

img_9832

img_9831

img_9834

img_9838

img_9840

img_9839

Lekaren (det heter den lilla tingesten som gör att fjädrarna kan snurra likt en fågel i rörelse)  fungerar inte riktigt som den ska längre, snöret bara tvinnar och trasslar sig istället och man måste ideligen reda ut det (ungefär varannan minut )
Men Håkan väntar tålmodigt medans jag gör det. Sedan leker vi en stund till, en minut eller så,  och så händer samma sak igen….

img_9845

Jag har köpt en liknande leksak som jag tänkte kunde ersätta den gamla och som jag hoppades att han skulle tycka var lika rolig.

img_9864

img_9842Men nej, det var den inte!

Testade också leksaken på Kalle.

img_9829Vad är nu det här?

img_9827Det är ju fejk! En massa fjädrar bara…

img_9828Och då tappade han intresset…

Jag ska ”renovera” Håkans leksak ordentligt. Ersätta den gamla lekaren med en ny. Kanske kan man finna en så liten lekare i fisketillbehörsaffären?
Fasanfjädrar har jag gott om, sedan vi en gång för länge sedan fick en oönskad ”kattpresent”. På kökstrappan låg en dag gårdens vackra fasantupp som glatt oss med sin skönhet i flera år,  och en  överlycklig och stolt katt satt bredvid och insisterade på att vi skulle ha den. Fjädrar överallt på och runt trappan….
Jag plockade upp och sparade fjädrarna och vi begravde fasantuppen.

Ja ja,  en sak är säker! Håkan kommer att vara vid min sida och noggrant studera vad jag gör med hans favoritleksak! För det är så det är, han är alltid vid min sida. Det är den stora skillnaden mellan Siames och andra.
Om man har Siames förstår man varför det heter  ”siamesiska tvillingar”  när barn föds sammanväxta.

Om jag går på toa följer han efter, när jag lagar mat sitter han på pallen bredvid. När jag klär på eller av mig är han där och då jag lägger mig ligger han på min arm och när jag somnar ligger han under mitt täcke….

Han vill att jag går och lägger mig tidigt (mycket mycket tidigt) och försöker leda mig i riktning mot sovrummet. Han rusar före upp på sängen och väntar sig givetvis att jag genast ska komma efter, för det är självklart i hans värld.

img_8597Kommer hon?.

Sedan ligger han på rygg och lockar…

img_8601Se så skönt det är här i sängen, kom och lägg dig nu!

I September är det mycket som lockar och drar…

img_9769

Det anordnas skördefester, konstutställningar, festivaler med mera lite här var. Det  lockar och drar! Samtidigt som man vet att man borde ta sig samman och ägna helgerna åt allt det som ska hinnas med innan hösten kommer.
Det är den där jäkla Luther man fått i arv av tidigare generationer som sitter på ens axlar och menar att istället för att bara åka hit och dit på roligheter, strosa runt, roa sig och njuta av det ljuvligt somriga septembervädret,
så borde man arbeta och göra nytta istället.

Men…

Jag lånar några strofer ur Monica Zetterlunds underbara visa Trubbel.

Jag levde lycklig här med dig och mina katter
ett liv i synd och utan omsorg att bli frälst.
Försonad med min karaktär, för jag har aldrig
förmått att säga nej till någonting som helst.
Och inte nekat mig det ena eller andra..

Är det något jag har kommit till insikt om genom att leva med katter och hundar, så är det just att leva i detta nu och inte neka sig så mycket.
Hos djuren finns en lekfullhet och glädje som alltid tycks ligga så nära ytan
redo att bubbla upp vid minsta invit. Det är underbart, det är så man ska leva!

Monica Zetterlund sjunger vidare att att..

Nu lyser ängarna av sommarns alla blommor.
Nu surrar bin, och fåglar sjunger överallt.
Nu stryker vinden genom trädens höga kronor..

Kanske blommar inte ängens alla blommor just nu (det är trots allt september)
Men mycket blommar fortfarande!
Det är så ovanligt somrigt och fint denna september.
I natt var det +18 grader varmt, nästan lika varmt som på dagen.
Jag satt på trappan med Kalle. Han ville inte komma med in och lägga sig, han ville stanna ute såklart!  Det är bara vi människor som alltid tänker på jobb och plikter i första hand….
Många människor lever som funnes det någon (kanske ovan där) som för bok över hur duktiga vi är eller inte är och blir själva sin egen capo.

Här följer lite fler bilder från det vi såg och upplevde den gångna helgen.

img_9686

img_9688

img_9679

img_9673

img_9766

img_9760

img_9671

img_9667

img_9669

img_9668

img_9772

img_9770

img_9768

.

Utflykt med lantlig prägel

IMG_9754

Det var inte för att vi är speciellt intresserade av antika jordbruksmaskiner eller veterantraktorer som vi var där. Mest var det för det vackra vädret och den lite speciella stämningen som brukar råda kring  ”gubbarna” och deras gamla maskiner. Jag skriver gubbarna för praktiskt taget alla, både ägare och maskiner var han personer. Maskinerna benämndes genomgående som han.

Det lät nästan som att maskinerna var besjälade och jag förstod att många var mycket fästa vid sina maskiner. Om man betänker att dom förr faktiskt var ett slags arbetskamrater, dom ersatte ju hästen en gång i tiden. Så förstår man det värde dom representerat i jordbruket.

Ska väl inte sticka under stol med att möjligheten att få äta skinnatröt var en bidragande orsak till att vi var där!😉

Skinnatröt är en  lokal rätt som tillkom precis som namnet antyder då skinnet tröt (tog slut) när man gjorde korv. Korvsmet gör man på ungefär på samma sätt som smet till köttbullar och hamburgare, bara med den skillnaden att man också har korngryn i smeten. När skinnet man stoppade korvsmeten i tog slut fick man steka biffar av smeten istället för att göra korv. Så blev Skinnatröt till!

Dom är underbart saftiga och goda! Serverade som här i ett tunt bröd med lingon till, representerar dom ett lantligt enkelt och sunt alternativ till snabbmatkedjornas torra hamburgare som endast kan sväljas ner med hjälp av feta dressingar.

Skinnatröten stektes på plats och  även  brödet bakades där och då.
Bara en sån sak!🙂

IMG_9737

IMG_9738

IMG_9753

Skinnatröt i tunt nybakat bröd med lingon till, mums!

Praktiskt och fiffigt att servera dom i kaffefilter tycker jag!🙂

IMG_9756

Skinnatröten imundigades sittandes på en gammal stenmur i skuggan av stora lövträd, denna soliga varma september söndag, kan det bli bättre?🙂

IMG_9755

Men det är klart att man blev fascinerad av hur väl de gamla jordbruksredskapen faktiskt fungerar. En slags evighetsmaskiner som man inte behöver vara ett tekniskt geni för att begripa principen enligt vilken dom fungerar. Service är ofta lika med en smörjkanna och eller stor skiftnyckel.

När man jämför med dagens jordbruksmaskiner med all deras elektronik, vilken kräver hela serviceteam i speciella bilar utrustade med instrument och verktyg för att serva då något fallererar,  så tar man sig för pannan.

Vi fick bland annat se en vedklyv, stenkross och tröska i arbete!

IMG_9740

IMG_9725

IMG_9718

Denna traktor hade ovanligt fina stänkskärmar!


IMG_9719

Lokalt odlade tomater och blommor fanns att köpa, liksom honung, saft och sylt.

IMG_9734

IMG_9732

IMG_9735

IMG_9736

Hundarna var med och som vanligt hade dom sin alldeles egen agenda!
Förutom skinnatröten var dom främst intresserade av andra hundar.
Många hade tagit med sig sina hundar så det blev en intressant utflykt
också för hundarna.

IMG_9743

IMG_9717

IMG_9746

IMG_9722

IMG_9747

IMG_9752

En getingsommar utan dess like, men vi har en Getingmördare!

IMG_9624Kolla här! Aldrig tidigare har jag sett något liknande!

Vid sommarhuset har vi hur mycket äpplen som helst, marken är full av fallfrukt och träden dignar av både äpplen och päron denna sommar.

IMG_9636

IMG_9625

Jag sträckte mig upp för att plocka ett läckert äpple från trädet och då först såg jag att det var fullt med getingar i trädet!

IMG_9633

Och på marken runt mina ben, på och kring fallfrukten.

IMG_9632

Men jag kunde plocka oskadad fallfrukt utan risk för att bli stungen, för getingarna var så upptagna med äpplena att de struntade i mig!
Hemmavid däremot där  vi inte har särskilt många äpplen, är getingarna som galna i just mig och har lyckats sticka mig flera gånger hittills.

IMG_9631

Ingen annan än jag i vår familj, varken husse eller något av djuren har blivit stucken  eller särskilt besvärad av getingar.

Kanske för att vi har den mest skickliga getingmördaren ever här i vårt hus?
Getingfritt inomhus och inne i hundarnas glasveranda är det tack vare honom. Han har specialiserat sig på getingar och vet precis hur han ska ta dom utan att själv bli stucken. Hundarna studerar ingående hur han bär sig åt, och är djupt imponerade av hans metoder.  Själva har ju hundarna bara sin mun och någonstans känner dom på sig att getingar ska man inte ta i mun. Alltså är dom ganska hjälplösa mot getingar.

Vi är alla så tacksamma för Siamesens idoga arbete med att eliminera getingar!

IMG_9335

Redan tidigt på morgonen när solen stiger och getingarna börjar surra,

är han igång…

IMG_9696Sträcker och stretchar sig igång…

IMG_9697Sitter på pass..

IMG_9694Spanar…

IMG_9698Han tar dom mycket skickligt med silkestass.

Knappt vaken, har han redan fällt sitt första offer..

IMG_9699

IMG_9703

Som synes är han mycket nöjd med utfört värv..

IMG_9702

IMG_9704

Vässar så sina redskap och beger sig en trappa ner för att se om där finns getingar.. 

IMG_9705

Alla talar om höst

IMG_9565

Så fort semestern är slut och det regnar lite, börjar folk tala om höst.
Men lite regn gör ingen höst! Och det finns faktiskt folk som har semester i augusti-september. Trist om sommaren bara skulle vara i ca 4-5 veckor, från midsommar till första veckan i augusti.
Att semestern är slut och skolornas hösttermin börjar i augusti, betyder ju inte att hösten gör det! Skolornas vårtermin börjar ju i januari, men ingen tror väl att det är lika med att våren börjar då?
.
I fredags (26 augusti) var det +30 grader varmt och i lördags sol hela dagen från morgon till kväll.
Alla fåglar är kvar, allting blommar, humlor surrar och getingar finns det till förbannelse denna sommar (jag har blivit getingstungen 2 ggr hittills i sommar!)
Är inte det = sommar?

Det lilla regn som kom söndag-måndag var välbehövligt för de torra markerna, det var sommarregn.
Höstregn är annorlunda med fallande löv och allmänt ruskigt och kallt.
Sommarregn är varmt och tolereras till och med av en liten siames!🙂

IMG_9421

IMG_9423

De flesta av oss ägnar en stor del av året till att längta, prata om, och planera för sommaren. Konstigt då, om man då den äntligen är här inte försöker ta till vara hela sommaren tycker jag.

En av våra mest sjungna sommarvisor lär vara Tomas Ledins ”Sommaren är kort”. Visst är den bra på sätt och vis, men är den inte lätt stressande?
Det där med att ”Ta för dig, solen skiner kanske bara idag” och ”hösten kommer snart, det går med vindens fart”..Gillar man att nynna på den visan så är det inte att undra på om folk skyndar sig att uppleva sommaren på 4-5 veckor!

Igår såg jag en tjej med tjock dunjacka på sig och en kvinna i läderstövlar.
Själv har jag inte haft någon användning av varma plagg hittills i sommar.
Inte heller har jag börjat med strumpor ännu…

Många har byggt sig uterum för att kunna förlänga sommaren, men man ser sällan någon sitta i sina uterum så här års, alltså behövs dom inte ännu eftersom det fortfarande är sommar!

Hos oss har bara djuren uterum.
Håkan och Klara njuter en stund varje dag av högsommarvärmen där inne.

IMG_9296 kopia

IMG_9318

IMG_9320

IMG_9323

IMG_9326

Men för Kalle och Sofie är det tillräckligt varmt ute i det fria..

IMG_2330 kopia

Nu är 1:a september, det har slutat att regna, trädens alla löv är fortfarande kvar på träden och alldeles gröna. Det är varmt, solen skiner och kvällarna är fortfarande ljusa, långa och ljuvliga. Sådana kvällar dröjer vi oss gärna kvar ute tillsammans med djuren ända tills solen går ner och det börjar skymma.
Djuren funderar inte över om sommaren är kort eller lång, hösten redan är här eller kommer snart, eller huruvida solen kanske skiner ”bara idag”.
När det är bra är det bra och då njuter vi.

Vi har mycket att lära av djuren ifråga om konsten att leva!

IMG_9570

IMG_9572

Oväntat fyrbent besök…

IMG_9286
Ser ni att det kommer någon knallandes mot huset?

Vi hade precis satt oss i bilen och skulle åka iväg då husse knackade mig lätt på axeln pekade mot infarten och med låg röst sade ”Vi får visst oväntat besök”.

Först såg jag inte alls vad han menade, vem.. var?
Men sedan då han lösgjort sig ur skuggorna såg jag honom!

IMG_9287

IMG_9288

Det var en liten hund av spetstyp, inte så hög i manken runt 40 cm med lurvig päls och med en ganska iögonenfallande mask ( lite á la björnligan) som kom  spatserades in på gårdsplan. Vi gick ur bilen och han knallade oförskräckt fram till oss och hälsade som vore vi bekanta sedan innan.

IMG_9289

IMG_9290

Han gick hemtamt omkring och lyfte på benet här och där.
Egendomligt nog märkte hundtjejerna i bilen inte att vi hade hundbesök.
Dom hade lagt sig tillrätta där bak i bilen och var inställda på bilåkande.

Hundgallret som vi gjorde i våras blev mycket uppskattat. Det är tydligt att dom gillar att  ligga där och bara softa, titta på folk och hundar och insupa intressanta dofter. Varje gång vi stannar så förväntar dom sig numera att luckan ska öppnas!

IMG_8746

IMG_8747

IMG_9292

Ingen här omkring har en sådan här hund, det vet vi. Så var kom han ifrån?
Spanade utåt vägen i hopp om att se en husse eller matte, men ingen människa syntes till. Beslöt att koppla hunden och gick in och hämtade ett hundkoppel.

Bra då går vi in tyckte hunden och följde efter!

IMG_9294

Hundar är märkliga! Han var som vore han hemma, helt oblyg och mycket social och vänlig. Så olik våra vinthundar som är så reserverade mot främmande människor att dom nog knappast ens skulle låta sig tas fast.
Medans den här hunden lät oss koppla sig utan några som helst protester.

Vi misstänkte att han kunde höra till någon som var här  och fiskade och beslöt att gå en sväng och se efter ifall någon saknade sin hund.

Han gick hur fint som helst i koppel och tycktes inte alls tycka att det var något märkligt i situationen. Knappt hade vi hunnit lämna trädgården förrän vi hörde rop och där kom familjen som letade efter vovven!
Mycket glada och lättade över att återse rymlingen!🙂

Sent omsider hade våra hundflickor där i bilen blivit varse att vi hade fått oväntat hundbesök. De insisterade nu på att få komma ut och sniffa på dom ställen där  hanhunden hade lyft på benet och lämnat sina visitkort.

När vi så åter satt oss i bilen var dom mer observanta, tänkte väl att nästa oväntade hundbesök tänker vi inte missa!

IMG_8774

Äpplen under knäckigt täcke

IMG_9533

Vi har inte så många äppelträd i vår trädgård. Den här trädgården är en gång anlagd bara till ögonfröjd, mest är det ädla lövträd, vackra buskar marktäckande växter och perenna blommor. Bara några ynka små äppelträd, lite förkrymta i skuggan av alla stora lövträd, det är allt.
Det blir sällan särskilt mycket äpplen på dom träden, dom är goda men få.

Vid sommarhuset blir det desto mer! När vi for hem därifrån tog jag därför med mig lite äpplen och gjorde äppelpaj.

Denna lättgjorda paj med knäckigt täcke är supergod med antingen vispad grädde, vaniljvisp eller som här med vaniljglass till!

img_9537 kopia

img_9536 kopia

 

img_9546 kopia

 

IMG_9547

Testa den ni som har gott om äpplen!

Man bör ha 6-7 ganska stora äpplen.
225 g smör
4,5 dl havregryn
3 dl socker (kan minskas till drygt 2 dl)
o,75 dl sirap
2,25 dl vetemjöl
0,5 tsk bakpulver
2 msk mjölk

Sätt ugnen på 175 grader.
Smält smöret i en kastrull, dra från värmen och blanda i alla övriga ingredienser i smöret. Tvätta och skala äpplena (äpplen från den egna trädgården brukar jag inte skala) skiva äpplen i klyftor och lägg dessa i smord ugnsäker form.
Fördela smeten över. Ställ in i ugnen ca 30 min eller tills pajen är gyllengul och knäckig. Servera med vaniljglass, vaniljvisp eller grädde.

Som vanligt då det doftar gott från köket höll sig hundarna framme!
Som ni ser så förnekar vi oss inte utan fortsätter på den inslagna vägen att låta hundarna äta från samma tallrikar som vi själva.
Till somligas förfäran då får man förmoda!😉
(ni som läst https://catdogs.wordpress.com/2016/07/09/fornarmad-a-hundarnas-vagnar/  vet vad jag menar! )

IMG_9548

Denna paj som Klara trånar efter gjorde jag  i långpanna och frös in.
Det är  bara  en vanlig sockerkaka med kanel och sockermarinerade äppelklyftor nedstoppade i smeten.
Alla äpplen på ovanstående bild  gick åt till dom här två pajerna!

IMG_9549
Snälla låt mig få smaka!

IMG_9551

Hon gillade den!🙂

Afghanhund ingen soldyrkare!

IMG_9505

Hon älskar att ligga på soffan i lilla hundgården och spana ut från hundarnas egen glas (plexiglas!) veranda. Men bara om det inte är alltför soligt.

IMG_9510

Är det full sol ligger hon hellre i skuggan av ett stort träd.

IMG_8489

Hon har olika ljud (ord) för olika saker. Hon är den enda hund jag någonsin har hört försöka härma mänskligt tal. Det låter precis som den svenske kocken i The Muppet show! Med tiden lär man sig tolka och förstå hennes olika ljud eftersom hon säger samma sak varje gång fenomenet dyker upp.

Exempelvis har hon ett särskilt ljud för fästing. Om jag plockar bort en fästing  kvittar från vem, och visar henne så sniffar hon och låter höra ett speciellt smackande ljud, exakt samma varje gång! Samma för en rad saker och tillstånd.
Kanske vill hon absolut ligga i sin husses knä men platsen är upptagen av Klara.
Då kommer hon till mig och ber mig lösa situationen. Likaså om Håkan ligger i mitt knäveck och hon själv vill lägga sig där och ha huvudet på min höft så bökar hon lite med nosen på filten där Håkan ligger, som dock inte flyttar sig utan låter höra ett vresigt ”stör mig inte!” Men Sofie ser på mig och ber att jag flyttar Håkan till mitt bröst istället. När jag åtlyder hennes vädjan blir hon själaglad och ”tackar” genom att gnida sin nos mot mig!🙂

Stark sol och hetta tycker hon inte om. Är det för varmt talar hon om det!

När hon var valp grävde hon ner sig i sand då det var vamt och sol. Grävde en riktigt djup grop och lade sig där nere i den fuktiga svala sanden.
Numera ropar hon på mig och ”säger” till.  Skulle jag inte genast förstå, flämtar hon överdrivet, hänger med tunga och huvud och blir jätteglad då jag säger att jag förstår och tar henne ifrån solen och värmen.

Gud så jag älskar denna hund!

IMG_9518

På villovägar med GPS…

IMG_9450

Vägen blev mindre och mindre, ingen ”vändplats” alltså möjlighet att vända. Enligt GPS skulle detta vara kortaste och snabbaste (?! ) vägen. Till slut tog färden slut framför en låst vägbom.
Bara att börja backa ca 5 km på skogsstig med husbil.
När vi äntligen tagit oss ut och stannat vid en stuga för att fråga var fasen vi är egentligen, var mannen i stugan inte alls förvånad. Nyligen hade han sett en långtradare fara samma väg som vi…

Vi har livstids gratis uppdateringar på alla kartor, har ändrat inställningar i hopp om att slippa liknande överraskningar, men detta händer ändå med jämna mellanrum.

Medresenärerna tycker detta är spännande!

IMG_9460

IMG_9459

IMG_9472

Speciellt som det fanns bräkande får därutanför!

IMG_9451

Ni ser att vädret inte var det bästa. Men det bekommer inte detta sällskap!

Här är bra tycker dom. Vi befinner oss i husbil, det är varmt och torrt.
Vi har mat och vatten i bilen, utanför finns intressant natur att undersöka och lämna visitkort i. Innetoa finns i bilen för dom som föredrar det!🙂

IMG_9375

Bättre ressällskap än våra fyrbeningar finns inte!
Dom hjälper oss alltid att se allt från den ljusa sidan. Vaddå vilse?
Här är toppen tycker det glada gänget!🙂

IMG_9461

IMG_9462

IMG_9463

IMG_9464