Att banta en hund

Hur gör man? Hur ska man börja?
När hon kom var hon sig inte riktigt lik.
Lika söt och go som förut men..
Springa ville hon inte alls, knappt promenera.
Än mindre busa med sin busiga valp.
Hon hade blivit tung!


Bella i förgrunden och Siri bakom henne.
Bilden togs när vi var på veteranbilsutställningen.
Bilen är en Citroen 2CV.

Italienska vinthundar är normalt magerlagda.
Det brukar vara svårt att få lite hull på dom, så det
är snarast den problematiken man är van vid.
Nu ställdes man inför det omvända!

Vi började med att gå den ”vanliga rundan”,
som hon var van vid från då hon bodde här hemma.
Den är 5km lång och tar ca 45 min i raskt tempo.
Nu gick Bella och jag den mycket långsamt, mest för att väcka
nyfikenheten och lusten att gå. Men också för att skona hjärta,
lungor och leder. Det är ju jobbigare att förflytta en tung kropp!
Nu vägde hon 6 kg mot ca 4,5 tidigare.
Det var ju såklart intressant att sniffa sig fram, där är den platsen,
den skällande hunden, det kiss stället osv.
Nästa dag gick det lite fortare och var lite roligare.
Och efter en vecka var det till och med viktigt att gå rundan.
Redan efter en vecka började det värsta hullet ge vika.
Maten minskades med 25% och promenaderna blev raskare.
Efter 2 veckor tog jag ut henne på den stora slätten där hon brukade
älska att springa mycket fort, vindsnabb var hon!
Men nej, hon ville inte ännu!!
Ytterligare en vecka med raska promenader, nu utökade med ”lilla rundan”
2,5km lite då och då och även ”långa rundan” 10km vid något tillfälle.
Nu började vinthundskroppen ta form och Bellas steg blev allt raskare.
Vecka 3 viftade hon på svansen igen, inför promenaderna
Nu ville hon också springa utmed slättvägen igen,
inte lika fort som förut! Men springa!
Det går inte att beskriva glädjen jag kände när Bella återigen sprang
med liv och lust! Efteråt satt vi länge på favoritstenen med
milsvid utsikt och pustade ut, och bara njöt av att livet kan vara så härligt.
Nu har snart 4 veckor gått och Bella blir hämtad av Anitha och Leif
som kommer tillbaks från USA.
Hoppas nu att de kan motstå Bellas bedjande blick vid matbordet.
Jag förstår att hon är svår att motstå!
Men en hund och särskilt en vinthund, mår bättre av att hellre vara lite
tunn än tjock! Man ska kunna känna revbenen men de ska helst inte synas.
Dit har Bella ett stycke kvar, men hon är en god bit på väg.

Annonser

2 responses to “Att banta en hund

  1. Ett tag var det många som klagade över att Tage var tjock.Jag blev lika sur varje gång och förvarade honom med att ”det är pälsen som gör att han ser tjock ut” och så vidare.Tage har aldrig varit stor i maten och vi och våra hundar rör mycket på oss. Tekla har alltid varit smärt och lätt, trots att hon är otroligt matglad och äter precis ALLT med samma goda aptit. Men hundar har olika ämnesomsättning, precis som vi människor har. Tekla kan äta hur mycket som helst utan att bli rund, medan Tage lätt lägger på hullet (precis som sin matte 😉

    Till slut insåg även jag att Tage nog var i mulligaste laget för att vara springer spaniel och vi bytte ut hans vanliga foder till ett light foder. Det har han mått jättebra av. Man gör sina hundar en otjänst om man tillåter dom att bli överviktiga.

    • Det är så roligt med hundar som äter med god aptit
      och inte tackar nej till god mat.
      Lätt hänt att de blir runda!
      Det där med att ” det är pälsen som gör att han ser tjock ut”
      känner jag igen!
      En av våra katter, Kalle är stor!
      9kg katt måste ju bestå av mer än päls….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s