Detta är en lång story utan lyckligt slut tyvärr.
Ni minns kanske den gröna kattmöbeln som föll i bitar? Inte fann jag något lämpligt rep att linda kring klöspelaren och inte har jag egentligen haft ork att ta itu med den, målandet av sommarhuset sög musten ur mig och jag har bara känt mig så trött och sliten.
Men så såg jag att nu var den slut, nästan bara papprör återstod att klösa på.
Husse suckade ljudligt då jag vände den upp och ner. Han pekade på den amatörmässiga fastsättningen i botten samt de fula märken den nu orsakat på matbordet. 😦
-Släng skiten och köp en ny! sade husse då jag efterlyste goda råd.
Men inte kan jag slänga Håkans möbel, han tycker så mycket om den och använder den varje dag.Jag har aldrig sett något liknande denna gröna sak och det är inte säkert att han skulle tycka om en annan variant protesterade jag. Aldrig i livet att jag slänger den, jag kommer nog på något!
Sökte efter något användbart i källare och vind och fann en bit nålfilt!
Jag fick först sätta fast ena kanten med häftklammer så att den tillklippta nålfiltsbiten höll sig på plats och sedan hellimmade jag fast den med våtrumslim och tog bort klammrern när limmet ”bitit”.
Jag lagade även den slokande blomman och annat som satt löst. Där använde jag nål och tråd!
I botten limmade och häftade jag fast en nålfilt som täckte skruvarna som orsakat fula märken på köksbordet. Det var dumt av mig att hålla till på köksbordet med detta!
Knappt hade jag fått ihop det hela så kom ägaren för att inspektera sin möbel.
Verkar som att han tycker den är okej, alltså so far so good.
Nu trodde jag ju att saken var klar, men…
Det visade sig att den inte var så bra att klösa på, den var för tunn och smal.
Alltså fram med alla saker igen och nu tog jag med mig den gröna saken till mitt syrum för att med nål och fiskelina (som jag hittade bland husses fiskegrejor) lägga till ytterligare ett lager nålfilt.
Håkan var med och kollade, men tröttnade snart och gick och lade sig…
Då jag sytt fast det andra lagret nålfilt såg jag att det inte gjorde så stor skillnad.
Jag förstod med ens det jag borde gjort från början. Nämligen att det krävs många lager för att det ska bli bra att klösa på.
Hade jag insett det från början hade det besparat mig mycket möda och tid!
Nu klippte jag till en remsa av resten av nålfiltsbiten jag hade och satte fast ena änden och virade sedan resten likt hushållspapper på rulle och sydde till sist fast änden med fiskelina.
Done! Nu såg det hela mycket bättre ut! 6 hela lager är det nu!
Det blir tjockt och bra att sätta klorna i!
Särskilt glad var jag att jag funnit något grönt till klöspelaren så att den matchar möbeln i övrigt och ser snygg och prydlig ut. På Biltema var det nära att jag köpt tamp men den var Biltemablå (som så mycket på Biltema) Kanske inte så snyggt till detta gröna!
Bar i triumf ut kattmöbeln till trädgårdsbordet för att medans vi drack kaffe, förevisa denna för den skeptiske husse som velat att jag slänger skiten.
Men säg den glädje som varar..
När husse undersökte skapelsen gick det så här..
Här är orsaken!
Husses kommentar ”KONSTRUKTÖR AMATÖR!”
Catdogs 